Nyheten om Jims bortgång har nått oss alla. Även vi på Åland sörjer en stor travprofil och på ren åländska en "viloger travgåbbe", en riktigt "hästkarl". Jag har personligen inte haft den stora ynnesten att få träffa Jim men hans bortgång får mig att tänka på så många andra "gåbbar" som lämnat avtryck i vår travvärld. Riktiga karlar som inte gjorde skillnad på vilken tränare de körde åt eller vad det var för stam på hästen de skulle lotsa i mål på en av alla de otaliga ovaler de arbetade på. För dem var varje häst en enskild individ som skulle hanteras på bästa sätt för att plocka fram det där lilla extra som behövs för att de skulle kunna prestera på banan.
Jag saknar många utav "gåbbarna". På Åland kan vi räkna upp många. Jag personligen tänker framför allt på t.ex. Sixten Carlsson och Aldur Eriksson men de som är lite äldre än vad jag är kan säkert räkna upp många, många fler. De spelade ingen roll om hästen hade förtjänat hundratusen eller noll euro, de förstod att älska individen. De tog den tid de behövde. Där var det inget "hossande" med att få ut en tvååring på banan. Var den inte mogen så var den inte det och var den inte mogen som treåring så siktade man på fyraåringssäsongen, konstigare var det inte.
I dagens samhälle ser vi mer och mer till prestationerna. Det gäller inte bara i travet eller idrotten över huvudtaget utan generellt i hela samhället. Man ska prestera och blir bedömd utifrån det. Det blir ett eckorhjul där vi oftare och oftare ser utbrändhet och psykisk ohälsa som ett resultat på prestationshetsen. Jag tror att vi måste lära oss att ibland tar saker lite längre tid och det är helt okej. Ibland blir det inte riktigt lika bra som man hade tänkt sig från början och det är också helt okej, då försöker man på nytt.
Jag saknar "gåbbarna" som såg individen och behovet. Inte bara i travet utan i hela samhället. Det borde finnas sådana "gåbbar" överallt som kan plocka fram det bästa i individen och ge den tid och den omsorg som behövs för att ta fram det där lilla extra för att kunna eller våga prestera.
Jag hoppas och tror att det kommer att komma nya "gåbbar" även om det säkerligen ska vara en liten nergång innan det kommer nya.
Vill förstås påpeka att det även finns motsvarigheter på den kvinnliga sidan men just idag vill jag lyfta hatten för "gåbbarna" och deras betydelse för sporten.
Du har säkert en "gåbbe" som du minns lite extra. Kanske inte just en "travgåbbe". Det kan ha varit en "fiskargåbbe", en "motorgåbbe" eller en "fotbollsgåbbe"...de finns lite överallt dessa underbara "gåbbar" men blir tyvärr bara färre och färre.
På återhörande :)
0 kommentar(er)
