De flesta föreningar, om inte alla tillochmed, är beroende av samarbetspartners. Vår förening är inget undantag. I dessa tider märks det att flera av våra samarbetspartners börjar tveka och är mer försiktiga med var de sätter sina pengar när det kommer till "välgörenhet".
Jag vill påminna alla potentiella samarbetspartners, inte bara för vår förening, utan för hela föreningslivet att det ni gör när ni inleder ett samarbete med en förening är livsviktigt. Inte bara för föreningen och dess medlemmar utan för hela samhället. Till viss del kan det absolut klassas som välgörenhet men det bör också ses som ett absolut måste att hjälpa och stötta föreningslivet som är så viktigt för medborgarnas välbefinnande. Allt från barn till pensionärer är engagerade i olika typer av föreningar. Allt från fotbollsklubbar, ridklubbar, dans till röda korset, folkhälsan, bouleklubbar och marthaföreningar engagerar människor. Föreningslivet ger dem mening och en värdefull sysselsättning. Man kan känna att man hör hemma någonstans och även att man har en viktig uppgift att fylla. Detta bidrar till mindre ohälsa i samhället.
Det är ju inte så att jag inte fattar att det är tufft och att man som företagare inte kan hjälpa och stötta alla. Som tidigare egen företagare så vet jag att det kan vara riktigt tufft vissa perioder men om man så kan bidra med det minsta lilla så är det positivt för den mottagande föreningen. Det behöver inte alltid handla om pengar. Det kan vara tjänster eller varor också. Även det kan vara värt mycket för en förening.
MEN ( i Tony Irwing ton) jag vill även uppmana föreningarna som söker samarbetspartners att inte bara gå och "tigga". Man måste se det som ett samarabete och inte som sponsorering. Det är många företag idag som inte sysslar med ren sponsorering. Företagen vill se en motprestation. Den motprestationen ska motsvara det som företagen ger i "betalning". Därav ordet samarbetspartners. Vi har funderat många gånger på vad vi kan erbjuda företagen och beroende på vad de är villiga att betala så har vi olika "paket" som de kan erhålla, med varierande innehåll. Det är allt från synlighet på anläggningen till Afterwork-erbjudanden.
Jag är oerhört tacksam för alla våra samarbetspartners, stora som små, för utan er skulle inte vi få Ålandstravet att fungera. Jag bävar för nästa år när jag åter ska förnya avtal som gått ut. Det är då den ekonomiska konsekvensen av Covid-19 har tagit ut sin rätt och det är då vi ser hur facit verkligen ser ut. Jag hoppas att vi har, ursäkta mig nu, "målat fan på väggen" och att verkligheten kommer att se bättre ut än vad vi befarat men det är min obotliga opimism som lyser...jag kanske inte är en riktigt realist.
På återhörande...
0 kommentar(er)
